Ny dag igen..
Jag har alltid sett mig själv som hyffsat optimistisk, hoppas, tänker och försöker se det postiva i både saker och människor.. Men den senaste månaden har jag insett att den pessimistiska sidan av mig har tagit över mer och mer och jag har inte ens orkat kämpa emot.. Imorse när jag vaknade bestämde jag mig för att visserligen så har det varit mycket skit nu och det kanske inte blir bättre på ett tag, meeen jag klarar mig igenom det. Jag överlever det mesta!

Jag gick ut på min morronpromenad och solen stod högt och sken som aldrig förr så fick jag ett samtal, positivt sådant.. Jag är så glad att jag valde den positiva sidan idag för vem vet, annars kanske  inte det samtalet hade kommit.. Jag vet att där väntar massa mer negativa tankar runt hörnet och fan detta kommer jag aldrig klara och varför händer allt detta mig osv osv.. Men jag vet också innerst inne att jag är tillräckligt stark för att övervinna det, varje dag är en kamp, en ny kamp som lär vara tuff.. Men ingen kan kämpa så som jag och jag lär kämpa som aldrig förr, jag tänker fanimej inte ge mig!!!