Shoo Bre..

KAPITEL 1, del 1!

"Ärligt talat, så tycker jag inte om ditt tonfall."
"Och vem bryr sig len?"

Det var måndagsmorgon och den nya terminens första elevrådsammanträde. Det hade inte börjat bra. En representant från varje högstadieklass fanns närvarande, liksom skolvärdinnan Lena. Rektorn, Anita, hade fått en inbjudan.
Oskar som gick i nian, var elevrådets ordförande och det var han som hade inlett mötet. De första punkterna på dagordningen gällde skolmaten, som eleverna tyckte ofta serverades kall. Nästa punkt gällde skolans datorer. De var gamla och de flesta funkade inte. Det var inget nytt problem. Så hade det varit i över ett år och inget hade gjorts trots elevernas klagomål. Den tredje punkten gällde Jonas. Han var, eller hade varit, lärare i svenska och engelska för både niorna och sjuorna. Han var mycket omtyckt av eleverna, men han var obehörig. Han hade jobbat i två år. Några dagar före jul hade han plötsligt fått veta att hans tjänst hade blivit tillsatts av en sökande behörig lärare. De berörda eleverna var i upprorstillstånd.
Den fjärde punkten gällde rektorn själv. Hon hade varit i skolan drygt ett år. Eleverna hade begärt att hon skulle besöka varje klass för att presentera sig. Det hade hon inte gjort. Tvärtom, hon hade försökt hålla sig undan eleverna av anledningar som bara hon kände till..

Oskar suckade utdraget. Trots att han var lika upprörd som de andra ville varken han eller skolvärdinnan att mötet skulle spåra ur. Strax innan mötets öppnande och innan rektorn kom in i rummet hade alla kommit överens om att hålla sig lugna.
"Vi fattar att du inte bryr dig om oss", fortsatte Suzan.
"Du bryr dig aldrigom vad vi säger."
De andra höll sig tysta men nickade. shirin, som gick i åttan, var mötets sekreterare och försökte skriva protokollet. Hon tittade upp.

"Var det inte mate vi skulle diskutera först?" Undrade hon....
"Ja, det var det", Sa Oskar och tittade strängt på Suzan
Men hon var inte klar..
" Men fattar du inte, dem flesta eleverna kan inte ens ditt namn." Hon la sina späda armar i kors och stirrade utmanande på Anita. "Och vad heter du förresten?"...

FORTSÄTTNING FÖLJER!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback