You got my heartbeat going away..

Har tillbringat en stund vid stekjärnet denna afton, Martina har joinat mig.. Vi har käkat plättor och nu sitter vi och snackar om allt möjligt, karlar, vår vänkrets, jobb och annat smått och gott hehe.. Dem tre sakerna handlar det oftast om..
Jobb - Det gnälles det oftast om, hur kul jobbet än kan va så har det sina baksmällar.. Känner mer av det på mina syskon och vänner som har fast jobb inom förskolan, allt "skit" som är runt omkring (möten, samtal osv).. Hur mycket tid som läggs ner.. För min del är det mer ibland att psyket tar en smäll av hur påfrestande jobbet kan vara..

Dem andra två kategorierna känns knappt lönt att snackas om, retar mig så sjukt mycket på båda.. Karlar är ju som dem är, en art för sig själv.. Jag har aldrig förstått mig på dem och lär förmodligen aldrig göra det heller, jag vet att vi tjejer inte är guds gåva till mänskligheten meeen ja!
Hur jag än gör, vilket jag egentligen aldrig velat så kommer det S gjorde alltid få mig att inte lita på karlar, tråkigt men sant..

Vilket dels får mig att tänka på den här texten:
Every girl isn´t the same and every guy isn´t the same.
Just because you´ve been hurt by someone,
doesn´t mean you have to punish the whole world

Meen det blir jue ändå så på något sätt... Då ska vi inte ens starta upp diskussionen om vännerna, jag har alltid haft 2-3 olika vänkretser.. Dem jag står nära och umgås med typ alltid som jag verkligen älskar o trivs med, dem jag inte umgås lika ofta med men när vi väll träffas så är det som att vi inte varit isär en dag för vi har så jäkla kul ihop. Sen den sista kategorin med dem vännerna man fått av olika anledning, som man gått i skolan med eller tränat nån sport med dem är mer som bekanta men ändå när man träffas så känner man av vänskapen..
Meen nått jag verkligen förvånans över hela tiden är hur jäkla barnsligt beteende vuxna människor har, konstigt nog speciellt tjejer i alla dem ovanstående kategorierna.. Hur nära vänner man än är så är det så barnsliga fasoner, alla vet vi ju om att man inte kan umgås med alla.. Det går helt enkelt inte, jag har själv några få människor jag verkligen inte kan umgås med för vi är sjukt olika och jag ogillar dessa personerna pågrund av deras beteende..
Fast jag är och har alltid varit en sån som lite maskerar det, för man behöver inte tycka om alla men man kan iaf vara civiliserade.. Jag menar ingen speciell människa i mitt inlägg vilket jag får höra från måååånga håll att folk tror.. Meen jag känner bara att man förlorar ju så mycket när man väljer det sättet, tyvärr!..

Nää jag bara kladdar in mig själv, när jag väl sätter igång så blir texten så konstig :P hehe
Meen ha en riktigt härlig kväll allihopa!!
Kraam



 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback